Vid utrymning av byggnader brukar utrymningsförloppet delas in i olika delar, varseblivningstiden, förberedelsetiden samt förflyttningstiden. I en artikel har Brandskyddslaget tillsammans med Projektengagemang, Lunds Tekniska Högskola och University of Canterbury tittat närmare på en av delarna, förberedelsetiden.
Utrymningsförloppet brukar vid ingenjörsmässiga bedömningar delas in i tre delar. Varseblivningstiden utgörs av tiden från att en brand uppstår tills att en person blir varse detta; Förberedelsetiden utgörs av tiden det tar från dess att en person blir varse en brand till dess att denna person påbörjar sin förflyttning mot en utgång; Förflyttningstiden utgörs av tiden det tar att förflytta sig ut ur byggnaden till en säker plats.
Förberedelsetiden är en del av utrymningsförloppet som kan vara svår att kvantifiera. Tiden det tar för personer att förbereda sig innan de börjar gå varierar mycket beroende på många olika faktorer, exempelvis typ av verksamhet, vilken roll en person har i sammanhanget eller hur övriga personer beter sig i rummet. I BBRAD (Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd) anges punktvärden för utrymmande personers förberedelsetid vilket inte speglar ett verkligt utrymningsförlopp.
I en artikel i Fire Technology har Brandskyddslaget tillsammans med Projektengagemang, Lunds Tekniska Högskola och University of Canterbury undersökt förberedelsetidens variation vid utrymning. I projektet har 40 oannonserade utrymningsexperiment studerats, vilket resulterade i 2 486 enskilda observerade förberedelsetider. Målet var att anpassa observerade förberedelsetider till statistiska fördelningar som sedan skulle kunna nyttjas som underlag vid analytisk dimensionering av olika utrymningsförlopp. Artikeln The Variation of Pre-movement Time in Building Evacuation finns tillgänglig som ”open access” i Fire Technology Journal.
Kontakt
Martin Forssberg
08-588 188 56
Skicka e-post