Vad som kom fram under våra intervjuer och studiebesök var; Problem relaterade till användningen av frysskyddsmedel; Ett flertal fall av läckage, höga systemtryck under varma dagar och felaktiveringar på grund av att munstycken eller munstyckenas glasbulber gått sönder; För system utformade som torrörssystem har oavsiktliga aktiveringar inträffat under vintern på grund av frysning.
Tester visar även på oacceptabelt långa fördröjningstider i torrörssystem innan vatten strömmade genom provventilen.
Många av de mindre landsortskyrkorna använder en högtrycksgas-driven (kväve) pump eftersom det allmänna nätet är opålitligt. Tre kvävningsincidenter dokumenterades när kväve oavsiktligt släpptes ut i det tekniska utrymmet. Två av incidenterna kan beskrivas som mycket allvarliga.
En genomgående observation är att anläggningsskötarna har en mycket viktig roll för att löpande tillsyn och underhåll ska fungera. Men drift och underhåll kräver en stor arbetsinsats av den egna personalen och teknisk kompetens. För några anläggningar har hög personalomsättning bidragit till att kompetens saknas och tillsyn och underhåll har blivit eftersatt. De arbetsmoment som ska utföras av anläggningsskötarna, till exempel veckokontroller som provkörning av pumpar, skapar ibland oro hos personalen. Här kan man tänka sig att det också finns en rädsla att göra fel som gör att sprinklersystemet aktiverar. Hög frekvens av driftslarm upplevs också som en belastning för anläggningsskötarna och är dessutom kostsamt.
Sammantaget har förekomsten av tekniska problem och överdrivna kostnader bidragit till att sprinklersystem har stängts av eller till och med demonterats.
Mer information om projektet samt resultatwebbinariet hittar du HÄR.