Vi klarade oss! I vart fall i år…

Under 2024 har skogsbrandsituationen i världen fortsatt att förvärras, med ökande antal bränder på grund av klimatförändringar och andra faktorer. Detta mönster har även varit tydligt i de nordiska länderna, där man sett en ökning av både frekvensen och allvaret i skogsbränderna. 2024 kommer dock sannolikt inte skriva in sig som en allvarlig ”Skogsbrandsommar” i historieböckerna. Men hur kan vi jobba med förebyggande skogsbrandskydd?

Norden

I Sverige har torra somrar kombinerat med kraftiga vindar lett till en ökad brandrisk. Områden som tidigare ansågs vara mindre brandkänsliga har drabbats, vilket speglar den förändrade klimatbilden. Nya teknologier, som drönare, har dock hjälpt till att förbättra övervakningen av bränder och effektivisera insatserna. Liknande tendenser har setts i Norge och Finland, där det också har varit ovanligt torra förhållanden. Den ökade brandrisken har lett till ett ökat behov av både nationella och internationella samordnade insatser. Framgent pekar analyser från SMHI att vi kan räkna med allt längre perioder med hög brandrisk i skogen.

I Finland har bränderna påverkat stora skogsområden, och man har sett ett ökat utsläpp av koldioxid, vilket bidrar till klimatförändringarna på längre sikt.

Danmark har däremot haft en något lindrigare skogsbrandsituation jämfört med de andra nordiska länderna, främst på grund av sitt mildare klimat och en högre grad av regn.

Totalt sett kan situationen fortsatt betecknas som allvarlig i Norden, och länderna behöver öka sina insatser för att förebygga och bekämpa skogsbränder, särskilt i ljuset av de långsiktiga effekterna på klimatet. De riktigt stora skogsbränderna som skapar rubriker har som tur är inte drabbat Sverige under 2024. Situationen avseende skogsbränder i framför allt södra Europa och delar av USA och Kanada har skapat desto större uppmärksamhet.

Europa

Under 2024 har skogsbränder haft en allvarlig påverkan i flera delar av Europa, särskilt i länder kring Medelhavet och Balkan. Året har präglats av exceptionella väderförhållanden, med rekordhöga temperaturer och torka, vilket har förvärrat situationen. Flera länder, inklusive Grekland, Spanien, Portugal, Italien och Kroatien, har drabbats hårt av omfattande bränder.

I Grekland har över 52 000 hektar mark brunnit bara under sommaren, vilket är över det historiska genomsnittet. Bränderna har varit särskilt svåra i Rhodos, där tusentals människor tvingades evakuera. I Italien och Spanien har liknande scenarier utspelat sig, med både människor och ekosystem hårt drabbade. I Portugal har man sett en ökning av antalet civila offer, därmed överträffat antalet dödade brandmän, vilket understryker hur farliga dessa bränder har blivit för allmänheten.

Bränderna har också visat på svagheter i Europas förberedelser för denna typ av extrema klimatförhållanden. Många experter menar att klimatförändringarna är en bidragande faktor och att framtida bränder riskerar att bli ännu svårare att kontrollera. Detta har lett till en intensifierad debatt om behovet av mer robusta förebyggande åtgärder och brandbekämpningsstrategier över hela Europa. Exempelvis har Grekland och Italien nyligen börjat implementera mer omfattande brandbekämpningsprogram för att möta dessa växande utmaningar. Portugal har utfärdat riktlinjer för hur husägare kan skydda sina hem och egendomar. Dessa riktlinjer innefattar skapandet av ett defensivt utrymme kring byggnader, vilket fungerar som en buffertzon och minskar risken för att byggnaden fattar eld.

USA och Kanada

Skogsbrandsituationen i både USA och Kanada har varit intensiv under 2024. Kanada har särskilt drabbats hårt, med omfattande bränder som påverkat stora delar av landet. Skogsbränderna i Kanada började tidigt på året och har förstärkts av långvariga torka och höga temperaturer. Precis som under rekordåret 2023, har röken från de kanadensiska bränderna spridit sig över stora delar av USA, vilket lett till dålig luftkvalitet och hälsoproblem för miljontals människor.

I USA har skogsbränderna också varit ett stort problem, särskilt i västra delstater som Kalifornien och Oregon. Här har det också varit perioder av extrem torka och värme, vilket har skapat förutsättningar för omfattande bränder. Federala och lokala myndigheter har haft svårt att kontrollera dessa bränder, och det har varit nödvändigt med internationellt samarbete och stöd för att bekämpa dem.

Sammantaget har klimatförändringarna spelat en central roll i att förstärka dessa skogsbränder, både i Kanada och USA, med alltmer oförutsägbara och extremt varma väderförhållanden som driver på bränderna och gör dem svårare att kontrollera.

Klimatsäkring i Sverige, en väg framåt?

En majoritet av kommunerna i Sverige har på något sätt påbörjat sitt klimatanpassningsarbete. Enligt Klimatanpassning.se har kommuner en viktig roll i att hantera effekterna av klimatförändringarna och säkerställa att samhällets funktioner kan fortsätta fungera trots förändringar som ökad risk för översvämningar, stormar, och värmeböljor. Många kommuner fokuserar på fysisk planering och infrastruktur för att minska klimatrelaterade risker, som att förbättra skydd mot skyfall och havsnivåhöjningar.

I nuläget är det svårt att exakt säga hur många kommuner i Sverige som specifikt inkluderar förebyggande åtgärder mot skogsbränder i sitt klimatanpassningsarbete. Många kommuner, särskilt de i södra Sverige, förväntas uppleva ökad brandrisk på grund av längre och torrare somrar. Ett antal kommuner arbetar med att skapa skyddande åtgärder, som exempelvis naturliga buffertzoner med hjälp av våtmarker eller att informera skogsägare om förebyggande metoder​. Här har Sundsvalls kommun kommit en bit på vägen. Sannolikt är ett aktivt klimatsäkringsarbete ett bra sätt att även ta fram metoder och anvisningar för ett förebyggande skogsbrandskydd.

Brandskyddslaget – Ditt bollplank i förebyggande skogsbrandskydd

Andra kommuner börjar få upp ögonen för behovet av förebyggande åtgärder. I vissa fall är det specifika intressen såsom skogsnära kulturbyggnader som man funderar över hur kan man skydda dessa om skogen brinner? Här har vi på Brandskyddslaget fungerat som bollplank och vi har även påbörjat ett arbete för att lära oss mera om olika skyddsmetoder. Under hösten och nästa vår pågår bland annat ett forskningsprojekt som drivs av Avdelningen för Brandteknik vid Lunds tekniska högskola där vi finns med i en referensgrupp. Arbetet innefattar bland annat en inventering av olika skyddsmetoder som man tillämpar i Australien.
Låt oss hoppas att vi i Sverige får upp intresset för det förebyggande skogsbrandskyddet innan vi får uppleva skogsbrandsommaren som skriver in sig i historieböckerna.

Vill du läsa mer?

 

Martin Olander
054-770 78 14
Skicka e-post